I've got the hispy hispy shakes

Måndagen gick i nervositetens tecken. Så mycket stress jag kände på måndagens förmiddag har jag inte känt under hela examensarbetets skrivande. Det är lustigt. Vi fick VG på det. Utan att ens haft nån uppsatsångest. Kändes som att man hade fuskat på nå sätt. Nåvälan, högstadiet på förmiddagen. Usch vilken helvetesklass säger jag och generaliserar så otroligt mycket. Det var tre grabbar som höll i trådarna. Ett jäkla liv.... frågor som "är du feminist?" (varpå jag svarar:
- ja om du med det menar att kvinnor och män ska ha lika rättigheter så är det klart, är inte alla de). Nästa fråga: "brukar du favorisera tjejer omedvetet". "Nej jag favoriserar dem medvetet" säger jag. Därpå spottar en pojk på golvet flera gånger, någon springer runt runt, någon vill stå framme vid katedern. Någon vill öppna fönstret och stå i det. Någon vill gömma mina papper. Alla "någon" vill göra sin röst hörd och söker en otrolig uppmärksamhet. Jag ser positivt på det hela: jag har ju iallafall lärt mig namnen på alla dessa bastards. (Tyvärr inte på de andra).
Jag lämnar skolan ganska hes och nästa nervositet vaknar upp igen....

Hämta Tanja. Jag är lite sen. Stressad. Men iaf så kommer jag till Arlanda och där sitter en solkysst flicka med blonda toppar, bruna tygbyxor och är så fiiiiiiin. Hon sitter och läser mellan två okändingar, vi kramas länge under tystnad. Först får jag blickar av ena okändingen som att han ler och tycker det är vackert. Sen tror jag att det blir lite jobbigt att vi står så nära. Men jag blundar och kramar och det är skönt.
Tanja a casa. Wunderschön. Lagade lasagne och tog det lugnt. På ett sätt känns det som att hon inte varit borta. Men hon berättar vackra anekdoter och är brun i ansiktet. Tanjabellan.

Skolan har varit sååå där. Det är den där ena klassen med di där pojkarne som är jobbiga. Men det är ju schyssta människor, inga elaka, bara massa bokstavskombinationer tror jag. hehe... återkommer med rapport från högstadievärlden.