Jag är här och jag är där och jag är everywhäre

Kan inte vara många nätter jag sovit i min säng senaste månaden. Går nog att räkna på en hand. Tältet... min ständiga följeslagare här i norden, från Danmark i söder till Åland i öster veckan efter Roskilde då jag och Tanja sov i tält på gården i Lemland så att Tanjas mamma skulle få ro. Däremellan nån mellanlandning i U-a och sedan Lyktan och Norrlövsta och flicksängen där och så förstås M/S Roslagen. Men jag sover bra oavsett underlag. Trygg som en kastrerad hankatt finner jag mig hemma i det flesta av miljöer.

Åland bröstade upp sig och visade sin allra vackraste sida i sommarprakt med hav och grönska och trollsländor. Inte saknar jag Uppsala när jag är där. Vi befann oss mest på stugan med Tanjas mamma ömsom trött ömsom bländande rolig. Spelade kinaschack och Tanjas mamma förbarmade sig över mig och min dåliga (var den överhuvudtaget genomtänkt?) strategi. "Neeeej" sa hon högt flera gånger när jag började mitt drag och lät besviken och uppgiven. Jag blev fnissig. Usch, näää ja är ingen ks-spelare och förlorade fast Ann försökte hjälpa mig.

Vi lånade farfar Rafaels bil och deras lägenhet påminde nästan skrämmande mycket om min farmor och farfars lya på Stationsgatan där de fordom bodde. Samma bokhylla, med foton (eh ja int samma foton men), samma stil överallt och när jag kom in på toaletten var det t o m samma krankonstellation med kombinerad dusch och handfatskran. Lustigt. Nå så for vi med bilen mot stan och sedan en spontan avkrok till havet och ett ställe där vågorna slog mot klipporna som Tanja visste om. Det var fantastiskt vackert och solen sken så vi blev bara tvungna att kasta av oss paltorna och kasta oss i. Vågorna slungade oss hit och dit och vi lyckoskrattade högt och log länge efteråt. Bara Tanja jag och havet.

Sommarens bästa köp hittills har visat sig vara luftmadrassen. Nog tog det tid att blåsa upp den. Tur att jag varit saxofonist och klarinettist i min ungdom. Så skönt att guppa omkring på madrassen med Tanja i famnen. Mindre trevligt med nyfikna grannar och en pojke som stirrade mer än man får. Det var när vi var i Lumparsund och badade (vi hoppade från trean jee...). Kanske hade han sett oss pussas eller något. Kanske hade någon av oss något mellan tänderna, men denna gosse, kanske elva år gammal, stirrade så jag trodde ögonen skulle hoppa ur. Det hjälpte inte att jag stirrade tillbaka och såg sur ut. Han satt och vände sig om mot oss och stirrade. När Tanja sen skulle byta om så jag åt honom att det inte var artigt att titta på när folk byter om, då kollade han bort en halv sekund sen stirra han igen. Pojkvasker...

Idag var första lediga dagen sen jag kom hem. Regnade på dagen. Snyft, fick skjuta upp Peters och min planerade badtur till Sunnersta, men jag har haft en bra dag. Gjort "måsten" och ärenden och sen klarnade det upp och vi har haft en trevlig grillning här på kvällen, jag, sis, spete, jk & Hassel. Har inte hunnit måla dock. Det grämer mig. Så mycket jag vill måla, men jag jobbar imorrn och på ons. Kanske jag kan måla imorrn på kvällen för att koppla bort jobbet har jag tänkt. Hoppas jag orkar.

Sista spiken i kistan

Jag är nog inget party animal längre. Har nog blivit för gammal för festivaldräggeri. Det var vad både jag och Pernilla konstaterade på årets roskildefestival. Vi bodde i ett camp me P:s polare Sandra och hennes norska å skånska polare å de voro minsann icke för gamla för dräggeri. Fest hela natten, varje natt. "hur faaan orkar de?" frågade jag å P oss. Klockan sju på morgonen när man kravlade sig ur tältet så sitter "nån jävel" (standarduttrycket från Roskilde för mig å P) med en fet nytänd joint i käften och nån annan ligger i fosterställning å nannar.

Vi ledsnade också ganska snabbt på pisslukten och P pratade om att go homo efter andra dagen då vi ledsnat på å se alla ballar som hängdes ut ti höger och vänster och sprätte urin. Överhuvudtaget var vi ganska gnälliga och klagiga på dräggeriet. På fredag när vi gick förbi en snygg och ren camping var vi ganska nära att flytta. Tomma ölflaskor började rulla under tältet och på natten hördes festen som nån jävel hade tagit me en trumma till. Roligt var att nån full kille sa till grabben me bongotrumman helt seriöst "ööööruu kan du nån me björn rosenström.." som om de vore en gitarr hihi.

Sista natten for vi ganska tidigt från festivalen. Klockan tolv på natten, då Roger Waters (som vi också var gnälliga på) fortfarande stod på scenen efter drygt två timmar och gned sin gitarr. Inte vår kopp te... Tänkte lägga oss på centralstationen i köpenhamn å sova tills tåget gick sju på morgonen men därifrån blev vi utkastade för de skulle stänga. Vakten föreslog att vi skulle gå å lägga oss i parken bredvid (do you want us to get killed robbed and raped?, tänkte ja). Sista spiken i kistan, så less vi var då, ja å p. Vi for istället till flygplatsen och la oss där på golvet och snarkade och sov.

Bra saker med festival var musiken, åååå det är UNDERBART att gå å kolla bra musik och suga på en öl. Morrissey & Franz Ferdinand var mina favvokonserter, Kanye West, Josh Rouse var också bra, å GNR för nostalgins skull (fast själva konserten var ganska gnidig). Bob Dylan hade jag inte så många förväntningar på å det hade jag rätt i. Ingen höjdare, han är gammal mannen. Å så en mängd obskyra band allt från moldaviska till kubanska som håller till i Ballroom. Dansanta och fiiina.

OM jag åker igen nångång, så ska jag bo på miljöcampingen, med människor jag känner, ids int socialisera, ids int drägga.