Det ska finlandssvenskar till för att få hårdkokta kvinnor att mjukna

Igår gick jag och Nina på "een öl -max två". Ett trevligt sätt att umgås, för när man bara är två så hinner man prata såå mycket. Fordom i vår spröda ungdom kunde dessa kvällar ofta sluta i ett hav av öl och efterfest med kroki framåt småtimmarna. Men igår var vi sansade, även om vi inte mognat så pass så att vi kan hålla oss till max tvågränsen utan överskrider den med en öl.

Det roligaste var kanske den buttra dörrvakten på V-dala. När vi efter andra ölen skulle gå på cigg så hade jag min tändare i jackan och iddes inte gå efter den. Så jag gick till dörrvakten. Hon var stor och såg tuff ut och hon tittade inte åt mitt håll en enda gång medan jag frågade efter tändaren. Hon bara halade upp den ur fickan och tittade ignorant åt sidan. Inga ord ur hennes mun. Sen när vi kom in efter ciggpausen så satt hon med ryggen till och bara sträckte ut armen bakåt över axeln. Så jag la tändaren där i hennes hand och sa tack. Hon sa ingenting så klart. Ett hårdkokt ägg, den kvinnan. Den lustiga var att när jag och Nina gick på toaletten och snackade samtidigt så var dörrvakten tydligen också där inne i nå bås för när vi kom ut sen så var hon som förbytt och log och såg blid ut mot Nina och sa att "Guuu vilken fin dialekt du har, jag blir alldeles...." och det bästa var sen när hon drog upp byxorna och blottade sin stora vad där en hel koloni av muminfigurer var intatuerade hahahaha