Så går ett år ur livet och kommer aldrig åter

Om jag ska utvärdera året 2005 så kan det lättast beskrivas med ordet omtumlande. Därtill kan läggas att det slutar mycket bättre än det började:

* Året började i den depression som varit med fröken Eriksson ganska länge och den ångestfyllda psykologjakten. Att hitta en vettig psykolog som vill ta hand om en ledsen flicka är svårare än man tror, om man har begränsat med resurser. Det mest förnedrande är att behöva böna och be på sina bara knän om hjälp för att man är ledsen: "Ser ni inte vilket psykfall jag är???" Nog kom jag till slut in i "psykvårdsvängen" och då rullade det på desto lättare. Jag fick en vettig tant att prata med. Det första som hände var att jag blev tillfrågad om jag vill ha antidepressiv medicin. Därmed gick jag med i prozac-klubben. Det var ganska läskigt i början men jag var villig att prova allt som skulle kunna ge någon slags förändring.

* Jag har blivit glad och mig själv igen. Har letat mig ur "vara-ledsen-för-man-är-ledsen-hålet", och jag har funnit många insikter om mig själv tillsammans med min psykologtant. Jag blev glad någon gång i våras. Jag tog min tants råd att "börja titta mig omkring". Jag har i stora drag mått bra sedan dess. Nina, min kära Nina sade det till mig någon gång, jag minns inte riktigt när i somras någon gång kanske, eller i början av hösten. Jag minns inte exakta ord men hon sade: "jag har aldrig varit med om maken till omsvängning!" Hon berättade hur otroligt nere jag varit och om hur hon hade svårt att föreställa sig att det skulle bli bra, och hur bra det nu hade blivit. Det värmde mig så otroligt när du sade det, Nina. Att du märkte det, du var den första som sade något och då hade jag tyckt att jag mått bra ganska länge. Det är ju först när andra säger något som man kan tro på det själv. Jag slutade på eget bevåg knapra mina flouxetin 20mg i höstas, i oktober någon gång var det tror jag. Det funkar bra. "Gjorde varken till eller från..."

* Jag har haft mitt livs längsta förhållande. Det har varit mycket bra, mysigt och fantastiskt att se hur det är och hur jag klarar mig i ett "parförhållande". Erik och jag har haft det bra. Ett parförhållande som innehållit det mesta som är obligatoriskt: en campingsemester, ikea-turer, klädpoker, Bauhaus, metning i havet, cykeltur till Sunnersta och kvällen då han tog mig till vattentornet.

* Jag har blivit klar lärare. Jestas!!!! Jag har hittat min YRKESROLL hoho. Nu ska jag söka jobb. Ska jag det???? Hmmm.....

* Jag har fallit för en åländsk flicka som kan attackera som en lekfull katt och som är rädd ibland: "I'm scaaaaaarrrred". Hon är så söt och hon gör mig sååååååååå glad och hon tycker om mig och jag tycker om henne. Här slutar det här året. Jag bara ler och skall med glädje skåla in det nya året! Come rain or come shine!

(ovan har bara det omtumlande med 2005 beskrivits. Det finns andra saker också, som är rotfasta och trofasta som gamla träd och som naturligtvis alltid har varit med mig och så även i år: mina vänner och min familj - jag älskar er!!!!!)

Dekadens råder här i vår socken för sant...

...Tanjan har kommit hem och berövat mig på vett å sans.

Bubbelbad, bubbel i flaska, bubbel i magen, bubblar av skratt.

Imorrn far hon igen å jobbar på båten över nyår. Hon har förklarat för mig hur allt går till och jag lyssnar storögt. Oh Tanja you're such an exotic snack!

Imorrn far jag till syrran för spelkväll. Hoppas det inte blir så hardcore som syrran vill. Hon kan spela skiten ur alla och envar! Innan dess skall jag försöka uträtta något utöver lisor för själen som denna dag bestått av. Jag ska gå och hämta mitt rek-brev. Dvs uppsatsen som skall rättas, yxas till och benas ut. Oj vad jag ser framemot det...

Nyår firas hos Kinan! Skall bli skoj. Italiensk buffé! Jag är lite rädd fortfarande efter annandagens bakisjobbdag, ska nämligen jobba nyårsdagen också. Men det är lite lindrigare denna gång för jag börjar först kl. tolv. Sansa dig Lisa! Sansa dig!

Om detta liv som är varken hackat eller malet

Juldagen

Jag försöker redogöra för min julhelg i etapper... Statt i Östhammar på självaste Jesu födelsedag (vi firade så klart Pernilla, vår egen frälsare istället). Hade sjukt kul. Var sjukt överförfriskad. Stod nog 90% av tiden i foajen å snackade med diverse polare från förr. Annars var jag i baren eller på rax. På bilden syns jag å födelsedagsbarnet å dom brummande björnbusarna å GONDOLEN.

GÅRDAGEN

Gårdagen var inte en av de bästa gårdagarna i mitt liv. Jag var lite dåsig efter helgens bravader. Försökte motverka det genom att dricka på tok för mycket kaffe. Jag blev skakig och hade svårt för att fästa blicken längre än några sekunder. Rastlös och rotlös. Var på stan å köpte skumgummi till Knut. Vilken djungel det är det där med skumgummi. Det finns hur mycket som helst att välja på... Det var skönt att jag hade ett ärende i alla fall så jag tog mig ut ur denna lägenhet där jag klättrar på väggarna. Annars försökte jag läsa min julklappsbok "Stjärnor utan svindel" på skakig hand. Jag har inte ännu bestämt mig om det är bra eller dåligt att läsa böcker som i viss mån påminner om ens egen livssituation. Ibland kan det vara jättejobbigt tycker jag, men vissa hävdar att det är en tröst. Nåväl denna bok går bra att läsa än så länge. Den är underhållande och inte alls sugig som den andra Boije af Gennäs-boken jag läst "Ta vad man vill ha" (LÄS FÖR GUDS SKULL INTE DEN).

BEJBIS'S COMING BACK TO ME

Ikväll kanske Tanja kommer hem. Oiiiii! Jag ska laga henne den bästa av måltider och en puss med kram.

Det hände sig

Det bästa från julafton:

Pappas lösning på julklappsutdelning utan tomte: vi leker blindbock. En ögonbindel kring ögonen på en person, denne får leta sig fram till granen och ta ett paket å sen får den person som paketet var till öppna och sedan ta över bindeln. Leken byggdes ut. Jag föreslog att personen med ögonbindel skulle bli snurrad och inledd i ett okänt rum. Sen fick personen försöka leta sig fram till granen. Hoho vi ledsnade ganska fort. Här görs mamma redo för paketplockning.
Lina var väl den som var mest uppspelt över paketöppningen:

Det var julfest igår, syns det mycke?

Jag är så trött så trött nu. Ragla hemåt från nattbussen vid fyra i natt. Studsa inte direkt upp i morse halv tio då klockan ringde. Fortfarande full och så outvilad släpade jag mig till jobbet med bensinandedräkten. Har ätit konstant och druckit kaffe heela dagen. Ögonen har varit svåröppnade och balansen ostabil. Nu är jobbdagen äntligen över och jag är så trött. Det känns som vaderna hänger på mig och jag är öm i hela ryggen. Tankeverksamheten går långsamt och jag hör glist.

När jag klev av bussen i uppsala vid tio mötte jag på väg hem till väktargatan människor som fick mig att le. Den ene han var ute och rastade hunden. En tjock farbror som plirade mot mig och sa: "jaha jag ser att du har cykellyset på" och syftade på ciggen som jag gick och höll i då jag ledde cykeln. Det var ganska roligt. Han fnissade och sa nå i stil med "ja ba skoja"... Sen mötte jag ett medelålders par som gick och svängde på armarna jätteöverdrivet som att de hade mycket bråttom. Förstod inte om de skojade eller inte men när de kom närmare så började kvinnan fnissa lite och jag kunde inte annat än le pillimariskt tillbaka. Det var så barnsligt gjort av dem och så sköönt.

Jag kommer att sova tungt i natt. Jag kommer vakna med ett svullet ansikte. Jag bara myser när jag tänker på att jag ska få sova nu, äntligen. Jag ska redogöra för min julhelg en gång då jag kan tänka bättre för nu är jag sååå trött.

GOD NATT VÄRLDEN!

Nu är julen kommen nu är julen här, lite mörk och kulen men ändå så kär

Julafton imorgon. Jag far till landet till familjen ikväll och klär gran. Uppsala är tomt på nära och kära. Voi vilken trist stad. Snön är nästan bortsmält och här sitter jag i ett nystädat hem som ingen kommer att ha glädje av på flira dar. Ge mig stök, smuts och mina vänner tebaks! Allora, innan landet skall några ärenden uträttas. Systemet skall besökas för juldagens fest på gamla Stadshotellet i Östhammar. Joru det kommer behövas en hel del för att få den festen att gå runt. Sen ska jag växla in min flaska med mynt på banken. Rassel rassel ner i kassakistan hohoo.

SPECULARE NECCESSE EST

Så här kommer julafton att arta sig tror jag...

- Familjen i familjens sköte i Norrlövsta. Jag vaknar vid halv nio. Strumpan sitter på dörren till mitt rum. Där har tomten lagt ett paket innehållande strumpor eller långkalsonger. Jag har varken hört eller sett tomten. Mamma är redan uppe och stökar i köket. Mitt rum är svalt. Min myntflaska innehöll 872kr. Jag är nöjd med det


- Snön har nästan töat bort. Under dagen kommer ett lokalt snöfall över Uppland. Åland klarar sig.

- frukost i timmerstugan. Gröt och varm brasa. Mormor är med.

- Hanna kommer till frukost. Hon har med sig klappar, sällskapsspel och är finklädd i kjol. Då går övriga familjen fortfarande i halvsäckiga hemmakläder.

- Vi ser på Kalle. Alla utom mamma. Hon kan inte slappna av och har nåt långkok på gång.

- Alla blir stoppmätta. Maten är mirakulöst god. Mamma har lagat både ris a la malta och risgrynsgröt till efter maten. När en liten ficka i magsäcken blottats fylls den fort på med julgodis.

- Ingen tomte kommer. Fan. Jag vill egentligen att det ska figurera någon slags tomte. I år kommer jag varken få skratta åt tomten som kommer eller den tomte som pappa klär ut sig till då han ska tomta för nån annan. Jag kommer heller inte få åka iväg som tomte med min radarpartner syrran och fnissa åt hennes otroligt seriösa och skärpta tomteimitation.

- Vi kollar på Karl-Bertil. Sällskapsspelen åker fram. Hanna insisterar. Vi spelar ett spel. Jag ledsnar innan alla andra och blir rastlös. Kan inte sitta still. Tar små pauser och går å lägger mig i mitt svala flickrum på sängen och andas. Tvingar en av hundarna att gosa med mig. Hanna vill spela fler omgångar. Mamma är snäll och säger ja. Pappa är ärlig och biter ifrån i stil med "ä va fan nu får vi ge oss".

- ingen är egentligen intresserad av att öppna julklappar. Omedvetet tror jag de sen barndomen markerar slutet på julafton. De kommer öppnas någon gång vid nio-tio på kvällen. Mamma kommer att dela ut dem. Sen kommer vi titta på tv. Jag går å lägger mig vid elva-halv tolv.

- Jag undrar om jag kommer att sakna släkten. Det är bara familjen imorrn. Jag gillar ju italienska familjefester på julafton som förra året. Vi får se. Jag vill egentligen ha nån mer där. En mormor eller en kusin skulle inte skada.

Nogspekulerat.

GOD JUL ALLA!!!

JULBILDER

JULBILDER

Doppareda'n kommer: "put your face in the hole lassie"

Har precis givit Tanjan en eskimåpuss med smak av kyla och röd kind på stationen. Vi hade övat in hur avskedet skulle gå till:

I kön full av tanter å underklädda tonåringar till buss 899 mot Estockolmo skulle jag på avstånd skrika till Tanja medan hon klev på bussen: "men vi skulle ju ligga me' varann" och då skulle Tanja gapa tillbaka: "LÄGG AV" på Ulf Dageby-manér.

Det blev inte riktigt så, Tanja avböjde i sista sekund, så det blev bara ett "LÄGG AV" från min sida. Nu är hon på bussen och jag sitter smockmätt och tom och väntar på att något ska hända. Oj va tomt det är! Gårdagens natt beskrivs på andras blogg, men jag vill också beskriva den!!!

Jag var hos Ninny & Slimpy och önskade god jul. Vi drack lite vinglögg. Jag satte lite i halsen. Jäklarns va stark å koncentrerad den drycken är. Jag fick genast en liten aning om vad stackars Slimpy måste ha känt då han några minuter tidigare något dumdristigt nog lyfte på locket till den kokande glöggen och drog ett djupt andetag som hostades ut med undantag för det som blev kvar i mandlar, tonsiller och bihålor. Huvva! Nåväl, jag åt nog ganska mycket russin för när jag kom hem till hemmet igen så fick en skrattattack mitt under den underbara måltid som Tanjan lagat. Det är svårt att beskriva men jag var så mätt att det egentligen inte gick att använda skrattmusklerna i magen, men jag kunde inte sluta fnissa. Jag fick lägga mig och kvida på golvet en stund och försöka andas.

Vi tittade på Vännööör och skrattade åt den semisexuella Phoebe-kommentaren "put your face in the hole, lassie" (ja semisexuell blev den kanske först idag). När jag skulle sova så hade jag vallningar, GOSH! Jag låg i småbyxor utan ens en snudd täcke på min lekamen och svettades. Must have been the meat sweats. Mina fötter är ofta freonpaket-kalla och ibland om de någon gång tinas upp så kan det kännas otroooligt obehagligt. Det är som på sommaren när man sätter sig i en smällvarm bil som stått i solen en hel dag. Jag tror att fötterna är min termostat som måste hållas nedkyld för att en jämn temperatur i resten av kroppen skall erhållas.

Nåvääääl jag låg och svettades och blev kissnödig om vartannat å tänkte "hur sa de bi hur sa de bi, ska jag nånsin somna"... Till råga på allt hade madrassen börjat glida av från sängen och det var en decimeterstor glipa mellan vägg och madrass vilket var mycket irriterande.

Nog somnade jag och mitt i natten så vaknar jag till och allt känns bara så bra. Temperaturen är perfekt, ingen kissnöd och jag ligger på Tanjans arm. Tanjans arm och hennes bröst som den bästa av alla kuddar. Jag sov så gott och vaknar någon gång och provlyfter mitt huvud för att se om hon vill ta bort armen. Det vill hon inte. Lycka.